svenskamednathalie.blogg.se

Att berätta på ett spännande och intressant sätt är något utav det svåraste för en författare! Ett användbart knep som man kan använda sig av är den så kallade spänningskurvan. Spänningskurvan illustrerar hur olika händelser i en story bör fördelas för att skapa en spännande handling. Skillnaden mellan en tråkig film eller bok ligger ofta i hur väl författaren lyckats bygga upp en spänning i filmen eller bokens handling.

 

Retoriken är full av språkliga krumbukter, och de retoriska figurerna är många. Här får du
de vanligast förekommande, vad de betyder och hur de används.

 

Metafor: Bildspråk där man ger ord och uttryck en annan betydelse än de egentligen har.
T.ex. Månen är en stor ost (hur är månen egentligen?)

 

Liknelse: Bildspråk som jämför någonting med någonting annat. T.ex. ”Min älskling, du är
som en ros”

 

Retorisk fråga: En fråga som inte kräver några svar, antingen som är uppenbar för åhörarna
eller som lämnas öppen att fundera på.

 

Stegring: Att förklara vidden av någonting genom att stegra, t.ex. ”Medborgare i Bollnäs,
Hälsingland, Sverige”. (Jämför med komparation av adjektiv)

 

Upprepning/Anafor: Att upprepa ord eller uttryck förstärker betydelsen. T.ex. ”I have a
dream” – Martin Luther King

 

Allitteration: Bokstavsrim där orden innehåller samma konsonantljud. ”Basker-Bosse”-
monologen av Claes Eriksson är ett exempel.

 

Eufemism: Förskönande omskrivning, ibland för att undvika att trampa någon på tårna,
ibland för att roa åhörarna. T.ex. ”hygientekniker” eller ”lokalvårdare” istället för ”städare”,
”lämnat byggnaden”, ”trillat av pinn” eller liknande istället för ”dött”, ”mellan jobb” istället
för ”arbetslös”.

 

Fundera nu över hur du kan få in retoriska figurer i ditt tal. Vad kan du förstärka i
talet? Vilka retoriska figurer passar? Prova dig fram!

 

kl: 08:35

Leo, Hugo, Maja, Harald, Selma

 

kl: 09:00

Alice K, Gabriella, Laban

 

 

 

kl: 09:30

Alice R, Olivia, Vilma, Per, Agnes

 

kl: 08:35

Oscar, Nora, Oden, Anna, Michaela

 

kl: 09:00

Walter, Marie, Cornelia, Dana, Filip

 

 

Hungerspelen

Av Suzanne Collins

Suzanne Collins har skrivit en gastkramande framtidsroman om liv och död. Men det är lika mycket en roman om vår tids television – som är grym, rå, falsk och egentligen bara handlar om en sak – tittarsiffror!

Du ska svara på frågor om boken och skriva om/ beskriva personer och händelser i boken. När du svarar på frågorna är det viktigt att du använder dig av frågan när du besvarar den; du ska liksom ’baka in’ frågan i svaret.

 

1.     Välj ut ett stycke (ca 3-5 rader) ur boken där huvudpersonen, Katniss, beskrivs. Vad får vi veta om Katniss i det stycke du har valt? Varför har du valt just detta stycke?

2.    Hur uppfattar du Katniss som person? Motivera med exempel från texten

3.    På sidan 7 säger Katniss ”Alla känner väl en extra samhörighet en sån här dag.”  Vad menar hon med det?

4.    Tid och plats: var och när utspelar sig romanen?

5.    s. 21 – Katniss beskriver att något förändrades bland människorna i distrikt 12 när hon tog Prims plats i hungerspelen. Vad är det som får Katniss att känna så?

6.    s.36- Vad symboliserar härmskrikan?

7.    s.26 – Katniss tänker tillbaka på den gången Peeta hjälpte henne när hon var i nöd. Berätta om vad som hände då och varför du tror att denna händelse lämnat starka spår hos Katniss.

8.    Vad har hungerspel för funktion i samhället?

9.    s. 41 - Varför kastar Katniss kakorna som hon fått av Peetas far?

10. Varför låtsas Katniss vara kär i Peeta?

11.  s. 120 - Stanna upp och berätta hur du tror att relationen mellan Peeta och Katniss kommer att utvecklas efter det att hungerspelen har inletts?

12. s. 192 – Berätta om hur Katniss protesterar med regimen genom att smycka Rues döda kropp med blommor.  Hänvisa tydligt till texten i ditt svar.

13. s. 198 - En twist avslöjas då spelledarna meddelar att hungerspelen kan få två vinnare om de är från samma distrikt. Varför tror du att spelledarna ändrar reglerna på detta sätt? Motivera ditt svar.

14. s. 212 - ”En kyss är värd en gryta het buljong” vad menas med det? Hur använder sig Katniss av sin relation till Peeta i spelet?  Ge tydliga exempel från texten i ditt svar.

15. Ge exempel på en tillbakablick i bokens handling. Vad får vi veta i tillbakablicken och varför tror du att författaren använder sig av denna berättarteknik i det exempel du angivit? Det vill säga: vad fyller tillbakablicken för funktion i berättelsen?

16. Hur tror du att Peeta känner för Katniss? Är deras kärlek ett spel även från hans sida eller tror du att hans känslor är äkta? Motivera ditt svar.

17.  Berätta om hungerspelens upplösning och om hur Katniss ”lurar” spelledarna. Hur hade du gjort om du var Katniss? Motivera ditt svar.

18. Varför upplever Katniss ett hot från huvudstaden och spelledarna efter hungerspelens slut? 

19. s. 289 – Beskriv hur Cinna har stajlat Katniss inför vinnarintervjun och varför utstyrseln förbryllar Katniss. Vad tror du att Cinna vill uppnå?

20.s. 292 – vad menas med att spelens farligaste del just börjat?

21.  s. 295 – I den komprimerade versionen av hungerspelen som visas upp i samband med vinnarintervjun reflekterar Katniss över hur spelledarna klippt ihop materialet. T ex framställs det som att det är Peeta som är hjälten och räddar Katniss istället för tvärtom. Varför tror du att de valt att vinkla sammandraget på detta sätt?

22.s. 302 - Jag stirrar in i spegeln och försöker minnas vem jag är och vem jag inte är. När jag ansluter mig till de andra känns tyngden från Peetas arm runt mina axlar främmande.  Hur skulle du beskriva Katniss sinnesstämning utifrån citatet?

23. Hur reagerar Peeta när han förstår att Katniss spelat kär och att hennes känslor inte varit äkta? Hur hade du själv reagerat om du var i hans situation?

24. Katniss har inte varit ärlig mot Peeta om sina känslor. Vad tycker du, ska man alltid vara ärlig? När är det okej att ljuga?

25. Reflektera över bokens titel: Hungerspelen. Är det en bra titel enligt dig?

26. Vad anser du är bokens huvudbudskap? Motivera ditt svar med tydliga exempel från bokens handling.

 

 

Efter du läst klart

-      Du är en modig journalist i huvudstaden och skriver ett samhällskritiskt reportage om hungerspelen. Ditt reportage ska innehålla:

§  Hungerspelens funktion

§  Årets hungerspel med Katniss och Peeta

§  Din kritik mot hungerspelen

 

 

Under terminens första veckor har vi arbetat med valet i samtliga årskurser på Vasa Real. Årskurs 7 skriver insänder om vad de anser bör förbättras i skolan och de har många intressanta tankar och idéer, några av dessa kommer ni snart kunna läsa och ta del av här på bloggen.

 

I årskurs 9 har vi jobbat med argumentation och debatt. Eleverna har fått ta ställning till Folkpartiets förslag om ordningsbetyg i skolan. Efter en intensiv paneldebatt har de fått skriva ett debattinlägg där de argumenterar för sin åsikt. Håll utkik på bloggen, elevtexter kommer snart!

Hej!

 

Inför nationella proven på torsdag kom några elever med önskemålet att jag skulle publicera de mallar för olika texttyper som vi gått igenom i svenskan. Lycka till med uppsatsskrivandet, jag vet att ni alla kan skriva mycket läsvärda texter så ta det lugnt på torsdag!

 

 

Mall för krönika:

Krönikans rubrik
Inledning
Inledningen ger läsaren en bakgrund till ämnet och sammanfattar krönikans huvudinnehåll. Texten kan börja i en enkel personlig händelse, t ex något som läsaren kan känna igen sig i. Sedan ska den handla om något som är viktigt/engagerande och gärna aktuellt.

Brödtext Detta är krönikans mest omfattande del. Brödtexten innehåller huvuddelen av krönikan. Beskriv dina tankar i ämnet och varför det är viktigt och aktuellt. Du får gärna vara personlig i tonen och använda dig av språket på ett lekfullt och stämningsgivande sätt.

Avslutande och sammanfattande del
Denna del sammanfattar krönikans huvudinnehåll och drar ofta en slutsats.
En bra krönika reagerar folk på - positivt eller negativt.

 

Mall för debattartikel:

I debattartikeln argumenterar skribenten för en viss hållning i en aktuell fråga. Författaren har tagit klar ställning och försöker övertyga läsaren om att detta är det enda förnuftiga sättet att förhålla sig till en fråga eller att lösa ett problem.

En debattartikel skall förstås vara debatterande till karaktären. Någon ska ju känna sig manad att föra debatten vidare och argumentera emot. Men det är samtidigt viktigt att artikeln är saklig och att påståenden underbyggs med fakta. Löst tyckande hör inte hemma i en debattartikel. Det är också värdefullt om läsaren har fått veta något nytt, efter att ha tagit del av artikeln.

Debattartikels rubrik (Kan med fördel påvisa din ståndpunkt i frågan)

Inledning: Det är viktigt att man börjar artikeln med något som verkligen fångar läsaren och får den att hänga kvar till slutet.

Brödtext: Detta är debattartikelns mest omfattande del. Brödtexten innehåller huvuddelen av debattartikeln och nedan följer några exempel på upplägg.

• Efter inledningen kan du börja med att presentera den fråga du tar upp lite mer noggrant, så att läsaren får kunskaper i ämnet.

• Presentationen leder i sin tur fram till en analys, där problem definieras och slutsatser dras. Till exempel vad orsakerna är bakom det ökande användandet av skjutvapen. Tänk på att framföra både för och motargument för din sak.

• För att ge debatten intensitet, kan det sedan vara dags att kritisera något eller någon mot bakgrund av de slutsatser du dragit. Undvik raljant ton och hård personkritik. Det är bättre att vara skarp i kritiken i sakfrågor.

Avslutning: Slutligen bör en bra debattartikel innehålla egna konstruktiva förslag till lösningar eller förbättringar. Efter att du framfört dina egna förslag avslutar du artikeln på ett genomtänkt sätt.

 

 

 

Mall för insändare:

En insändare är ett brev till en tidning från en läsare som skriver vad han/hon tycker om något. Vissa insändare är svar på andra insändare.

Instruktion:   ·           Skriv en rubrik till din insändare. ·           Beskriv problemet eller situationen enkelt och   tydligt. Säg det viktigaste först! ·           Skriv var du har fått din information ifrån. ·           Skriv varför det är ett problem. Hur har det blivit   så här? ·           Förklara hur du tycker att problemet ska lösas. ·           Skriv vem du tycker ska lösa det. ·           Tänk på att avsluta på ett genomtänkt sätt. ·           Skriv under med namn eller en signatur.

 

 

 

Mall för brev:

Brev kan ha olika syften och olika typer av mottagare. Det är skillnad att skriva ett brev till en privatperson t ex en vän och att skriva ett brev till ett företag t ex i ett cv. Idag är det vanligare att vi mailar än att vi skriver och skickar brev per post men genren är likvärdig.

Instruktion:

1) Skriv datum på brevet (högst upp till höger).
2) Börja brevet med ett hälsningsord som passar.
3) Skriv med ett språk som passar den som ska få brevet. Skriv inte på samma sätt när du söker ett jobb, som när du skriver till en kompis.
4) Tänk på vad vet mottagaren (personen som ska få brevet) om dig?
5) Avsluta brevet med ett hälsningsord.
6) Underteckna brevet för hand.

 

Du kan skriva datum så här:
Stockholm den 12 maj 2011
Stockholm 12/5 2011
Stockholm 2011-05-12

Inledande hälsning:
Kära Johan,
Hej Johan!
Kära mamma,
Hejsan Mia!
Till personalchefen!

Avslutande hälsning
Hälsningar,
Med vänlig hälsning,
Kära / vänliga / varma hälsningar,
Kramar,

 

 

 

Mall för novell:

 

Enkelt sagt kan man säga att en novell är en förenklad roman. En novell består av en kort berättelse med en huvudhandling, till skillnad från en roman som är längre, mer komplex och har ett lägre tempo.

Innan man börjar skriva en novell finns det vissa saker som man ska ha tänkt igenom. Nedan finns en mall för detta:

·         Huvudhandlingen – Vad ska novellen handla om? Denna handling blir den ”röda tråden” i novellen. Håll dig till denna handling utan större sidospår.

·         Slutet – Handlingen används för att bygga upp till historiens höjdpunkt, där den vänder och börjar närma sig slutet. Bestäm hur novellen ska sluta och tänk på vilken handling och höjdpunkt som ska leda dit.

·         Titel – när du vet vad novellen ska handla om kan du börja fundera på en titel. Kommer du inte på någon direkt kan du hitta på en senare i skrivandet.

·         Rollfigurer – Kom fram till vilka rollfigurer som ska finnas med. Tänk på att det ska vara intressanta personer som fångar läsarens intresse.

·         Miljö – Var utspelar sig novellen? Se även här till att välja en miljö som du beskriver och ger liv. Det underlättar att ta en miljö som du känner väl till, då blir det lättare att göra en bra beskrivning.

·         Budskap – En novell måste inte ha ett budskap, men det kan göra den mer intressant för läsaren. Det kan också underlätta när du ska skriva slutet om du har ett budskap som du vill föra fram.

 

 Så här skall ditt fördjupningsarbete i religion se ut:

 

 

 

Sågverksungen är en roman som utifrån elvaåriga Brickens perspektiv skildrar det svenska samhället för arbetarna på sågverket i Svartvik. Året är 1879 och villkoren för arbetarna blir allt sämre och en strejk bryter ut. Romanens huvudperson ger oss en inblick i ett samhälle som många av oss har glömt men som inte för allt för länge sen var många svenskars vardag.

 

Klass 9B kommer i fyra veckor att läsa romanen och utdrag ur elevernas läsloggar kommer att publiceras på bloggen.

 

 

 

Hoppas att alla ni har trivts bra på era praoplatser och att ni har haft det bra dessa två veckor. Det har faktiskt varit lite tomt utan er på skolan så det ska bli kul att se er igen efter lovet!

 

Angående praouppgiften så har det inkommit några frågor som jag tänkte ta upp här på bloggen. Om ni skulle ha fler frågor som ni vill ha svar på under lovet så skriv dessa i kommentarfältet så ska jag försöka besvara dem.

 

 

Svar: Eftersom ni har så olika praktikplatser så är frågorna i uppgiften allmänna för att förhoppningsvis passa de flesta företag. Men det kan givetvis vara så att någon enstaka fråga inte passar det företag som ni praktiserar på. Då försöker du i första hand att anpassa/göra om frågan så att den passar till ditt företag och i andra hand så stryker du frågan helt.

 

Svar: Själva ordet analys betyder att sönderdela och det innebär att man ser på en frågeställning utifrån olika perspektiv. Genom att besvara frågorna under varje rubrik så har du börjat analyser dvs sönderdela ett ämne utifrån olika perspektiv. När alla frågorna är besvarade så sammanfattar det du kommit fram till och dina egna reflektioner kring ämnet. När du har gjort detta så har du gjort en analys!

 

 

Trevligt höstlov!! / Nathalie

 

Rekvisita till spökrunda behövs så meddela Fredrika eller Filippa om ni kan bidra!